Inget är lika värt
Kategori: Allmänt
Här om dagen råkade jag ha högläsning ur ett utdrag från min hjärna. "Jag har en bra känsla." Sa jag. Och det var pappa som fick höra det. "Det är nog för att du vet att vi ska äta surströmming på söndag." Sa han. Jag tror inte det, men någon vidare analys är väl inte värdig.
Så jag har börjat påminnas om värdet i att må bra. På riktigt, utan förvrängda sanningar och intalanden. Utan att behöva ljuga för sig själv och alla andra, att det är bra, fast det bara är svaret på en längtan man har. Utan att stå framför spegeln och försöka le, men i själva verket har man glömt bort konsten att le, på riktigt. För ingen lycka kommer att skapas för att, för ett tag, tysta ner den. Men det skär i en, att dag för dag se hur folk ständigt bryter sin lycka, omedvetet i förtroende om att faktiskt skapa den. Det finns de som hittar tillbaka till den nedtystade lyckan igen, och det finns de som ständigt söker den. Som vaknar upp och allt de ser är en börda till vardag. Hur alla möjligheter som finns, förtärs. Och jag önskar att jag kunde se igenom varenda en som ger mig svaret "Det är bra!" som en ren och skär lögn, och samtidigt pinar sig igenom ett ansträngande leende. Mitt omedvetna jag har också gjort så. Men mitt medvetna jag vill aldrig glömma det mest värdefullt här, när leendet formas som en avspegling av själen
