liveteskrivet.blogg.se

Om Fjorton visste

Kategori: Allmänt

Den 18 augusti hade jag två besökare. Ganska sjukt, ju. Annars brukar jag ha noll. Den ena var förmodligen en nostalgisk jag som bläddrade förbi inlägg och tänkte shit var det här så längesen och jävlar vad ful jag var och GUD vad onödigt klyshig den här texten var. Den andra besökaren vet jag inte.
 
Det har hänt rätt så mycket sedan sist jag skrev, faktiskt. Det har nog till och med hunnit bli ett nytt år. Men jag är fortfarande jag så det känns inte som så. Jag har till och med flyttat ifrån stället jag skrev på sist. Nu bor jag på ett hostel i Brighton med mitt liv paketerat i två väskor. Det ska vara ett rekomenderat och prisvärt hostel, men det är egentligen inte mer än okej. Idag lämnde min enda hostelvän ett hejdåmeddelande på min säng skrivet på ett toalettpapper.

Sitter för tillfället på ett cafe och har i flera timmar försök organisera det här livet. Kan ungefär översättsättas till att jag har försökt hitta flykter från hostel till lägenhet. Det är bara det att jag måste tänka way beyond "rimliga priser" och istället försöka acceptera det som för mig, och typ alla andra egentligen, är "helt orimliga(!!!) priser!!"
 
Jaja. Sommaren har för mig nu regnat bort. It's official. Det regnar jättemycket i Brighton, och så blåser det. Men jag hade den finaste jävla sommaren. Den har gett mig allt, jag lovar. Upplevelser, instinkter om att det här livet börjar med en själv och att Nitton har allt framför sig. Det hade nog aldrig Fjorton fattat eller ens orkat vänta på. 
 
Jag kanske fortsätter skriva här, jag tycker ju om det där med att skriva så mycket om ingenting att ingeting framförs för någon än mig själv. Så mina noll läsare gör mig inget,det får fortsätta vara noll. Och ibland kanske den där andra besökaren som jag inte vet vem det är dyker upp. 
 
Jaja. Vi ses nog.
 

Om du var tvugen att tatuera dig, jag vet att du inte vill men om du var tvugen, frågade jag mamma en gång. Då skulle jag taturea in Che Guevara, sa hon. Den affishen sitter uppe på hostlet, hon skulle gilla det trots allt.
När mina rumskamrater är på vift. Känner mig stundtals väldigt sexig i min nya frisyr.
 
Jobbade charmiga killar här. Det är säkert en policy som The Lanes Coffee House har, att anställa charmiga killar som får en att sitta kvar.
 
Var på bio igårkväll. Satt i mitten av biosalongen, åt popcporn, relaterade till huvudskaraktären och garvade så himla mycket.

Det charmar mig.
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: