Varsågod och smaka av sommarlovet
Kategori: Allmänt
Jag har inte alltid varit optimist. Eller, det går inte att var optimist ett helt liv. Säger jag, som förhoppningsvis inte ens levt en fjärdedel av det här livet än. Men när känslan av optimism tar över hela ens tankeflöde, då måste vi ta vara på det. För det är kanske inte alls är här för att stanna.
Cyklade vidare till mottagning 2 med paraply i ena handen och paket i korgen. En snabb visit, för att heja och gratta och fråga om hur fett flaket egentligen var. Och gratta igen och önska en forsätt riktigt jävla fantastisk student. Så cyklade jag till Sama, för ett sista stopp. Åt fantastiskt mat och tog vara på att släkten var samlad. Höll tal, för vissa personer i mitt liv är värda det. Värt att notera: refererade till Lilla Namo och min storebror.
Och när studenterna vinglade till flustret för studentfest så trampade vi oss in till Palermo. Varmt som hjärtat.
Emma hade hemmafest. Emma, jag älskar dig. Det var ganska förutspått att någon som bara spiller massa kärlek över alla skulle ha en ungefär lika kärleksfull fest. Fastän det är var det är, det där med hemmafester alltså. Dansade runt i mina hängelsbyxor i vardagsrummet som endast gick att ta sig igenom med dans. Och cyklade hem när solen hade stigit upp och kisade mig igenom hela vägen till min säng.
Övrig info; Jag sitter ofta och mycket på uteplatsen, i bikini eller omringad av filtar. Spelar ungefär ingen roll. Eftermiddagsfikar, går promenader, tränar, läser, jobbar om dagarna och planerar inför morgondagarna och åren, och det som finns där i mellan. Imorgon ska jag äta middag hos Felicia. Hon är hemma nu, så himlajävla glad över det.