liveteskrivet.blogg.se

Varsågod och smaka av sommarlovet

Kategori: Allmänt

Jag har inte alltid varit optimist. Eller, det går inte att var optimist ett helt liv. Säger jag, som förhoppningsvis inte ens levt en fjärdedel av det här livet än. Men när känslan av optimism tar över hela ens tankeflöde, då måste vi ta vara på det. För det är kanske inte alls är här för att stanna. 

 
Våra kära studenter sprang ut från skolor över hela stan. Mitt hjärta skriker "GRATTIS!! Men vänta". Fick se när kusin aka superhuman sprang ut. Så. Jävla. Stolt. Och så cyklade vi till Rosendal för generationen där lämnar oss. Frågade programrektorn om hur det kändes, han svarade med att studenten må vara lycklig men inte för honom. För honom var studentdagen sorglig. Instämmer delvis. Trippade upp till mottagning 1; kära barndomsvän Lina. Overkligt på många sätt. Jag minns när jag sa att "Om sex år är det min tur" och hon kontrade med "Ha! Om fem år är det min tur."
Cyklade vidare till mottagning 2 med paraply i ena handen och paket i korgen. En snabb visit, för att heja och gratta och fråga om hur fett flaket egentligen var. Och gratta igen och önska en forsätt riktigt jävla fantastisk student. Så cyklade jag till Sama, för ett sista stopp. Åt fantastiskt mat och tog vara på att släkten var samlad. Höll tal, för vissa personer i mitt liv är värda det. Värt att notera: refererade till Lilla Namo och min storebror. 
 
 
Och när studenterna vinglade till flustret för studentfest så trampade vi oss in till Palermo. Varmt som hjärtat.
 
För vårt riktiga avslut var dagen efter studenternas avslut (den dagen som de hade föraktat). Och efter alla HaEttRiktigtBraSommarlovs-kramar, trots att vi skulle ses dagen efter, så cyklade vi ner till stan för att äta falafel och för att bara vara. 
 
Emma hade hemmafest. Emma, jag älskar dig. Det var ganska förutspått att någon som bara spiller massa kärlek över alla skulle ha en ungefär lika kärleksfull fest. Fastän det är var det är, det där med hemmafester alltså. Dansade runt i mina hängelsbyxor i vardagsrummet som endast gick att ta sig igenom med dans. Och cyklade hem när solen hade stigit upp och kisade mig igenom hela vägen till min säng. 
 
Övrig info; Jag sitter ofta och mycket på uteplatsen, i bikini eller omringad av filtar. Spelar ungefär ingen roll. Eftermiddagsfikar, går promenader, tränar, läser, jobbar om dagarna och planerar inför morgondagarna och åren, och det som finns där i mellan. Imorgon ska jag äta middag hos Felicia. Hon är hemma nu, så himlajävla glad över det.
 
 

Hur mkt är tiden

Kategori: Allmänt

Om två dagar är det alltså sommarlov. Men snälla, kom igen. Jag hann väl aldrig ens börja tvåan? Jo tydligen, för jag har fått frågan om hur det känns att börja trean till höst. Ja men inte fan vet jag, som om tiden låtit mig känna efter???

Majmånaden tog mig med absolut storm. Inte ens det blaskiga bakiskaffet eller sömnlösa nätter kunde ändra på hur fantastisk den här månaden var. 

Sitter på uteplatsen och äter frukost och mamma plockar mynta som jag har på mackan för det har blommat i trädgården. 

Vi gick på skiva och Putin fick inte följa med, för han delar inte våra värderingar och han skulle få dansa med skam i kroppen i ett hörn, i ett hörn vid pissoarerna. Vi behövde inte ljuga om att att det varmt den kvällen i maj bara för att det var en förväntning, för det var varmt när vi satt på bryggan innan vi sprang in till dansgolvet och dansade och kramades- som om det inte alls var mattenationella dagen efter. Cyklade hem med Cissi på pakethållaren, vi somnade. Först hon och sen jag, till hennes snarknigar. 

Satt på uteplatsen med Jossan och familjen och åt rabarberpaj och drack te en kväll. Mer sånt ja.

Vi var ett gäng samlade hos Maria, hon hade pyntat trädgården och vi satt där hela kvällen. Och de första myggen kom på besök, fint.


Och samma dag som det var morsdag så var det även Eu-val. Ett mörker la sig över Europa den natten, men för en alldeles för stor del av befolkningen var det glädjerop. Att F! tog sig in är fantastiskt, är bara rädd att klimatet i EU röstar ner humana och rättvisa politiker. 
 
Det var tisdag och vi drack (för mkt) vin hos Maria innan vi ramlade in på Rosendals skiva. Ramlade nog runt hela kvällen, och fåglarna kvittrade när vi ramlade ut vid stängning. Ines cyklade med mig på pakethållaren till mitt och vi somnade bums.
 
Åt middag i kvällsolen med Erik, Agge och Agges far. Där satt vi tills solen hamnade bakom höga lägenhetshus. Och när solen gömde sig där, då tog vi oss till Palermo och hängde med Eddi och Mary. Så slutade vi upp på Göteborgsnation för ännu en skiva. Jag sa en öl, och ljög för mig själv. Är inte van med billig öl.
 
Okej, jag har upplevt bättre dagar än det jag upplevde en regning och kall fredag. Vi jobbade tretton timmar för att komma närmare Zambia. Dagen inkluderade 1 Rock 2 Jättemycket vidriga gubbar. Och aa, behöver inte besrkiva så mycket mer?
 
Hade saknat cykelvägen till börje för att sluta upp i huset på landet. Här hade Bosse födelsedagsmiddag och aha ja hon kan göra god mat hon (och så mycket mer). Allt var som i vanlig ordning, och den där vanliga ordningen tycker jag om.
 
Alltså, jag älskar min skola (kmr upprepas). Älskar hur peppade folk är, älskar engagemanget och hur folk väljer att engagera sig för att se andra vara nöjda. Vi taggade inför Slaget genom Taggaslaget och ehm Det Vet Du kom dit ja-arå. Cyklade hem, nöjd över vad Elevkåren åstakom med.
 
 
Demostrerade mot rasism, nazism och facism en måndagseftermiddag. Det är ingen klyscha att säga att vi är så många fler, det är en jävla sanning. Vi måste ta vara på den sanningen.
 
Och vi vann Slager i år igen, japp!!! Det gjorde vi!!! Men alltså, kan inte skilja på vad som var bäst. Den sjuka stämmningen eller vinsten? Den kombon är... Vacker. Wow för Slaget, helt enkelt.
 
Drack öl med Cissi och tog igen allt i våra liv, obs vi har otroligt viktiga liv. Senare fick vi sällskap och när all öl var uppdrucken satt vi oss i Ekonomikum. Fin kväll och fin säng att hamna i (min egna säng är den fina sängen ja ingen jävla annanas)
 
Det var ungefär jättevarmt i lördags, alltså fanns inget annat än att vara ute. Åt glass med mor och far, tog promenad med Bex i kvällsolen, satt på min balkong resten av kvällen och somnade med Bex.

Tog bussen (för att mm tågkaos och så vidare) till Sthlm med mor. Vi strosade runt i solsken. Jag röjde runt inne på Beyond Retro, för att aa det är världens bästa butik. Så åt vi middag och glass. Viktigast av allt är glass, glass med hemmagjorda våffelstrutar. 
Kom hem till Uppsala och satt på uteservering för fika med Anna, Emma och Kristina aka blivande campvänner<33
 
Ja alltså, det var det här med tiden. För imorgon tar nittiofemmorna studenten och om två dagar säger vi att vi fan är dem nästa studenterna. Men gu näe vafan. Aja, ja juste det här med tiden. Jag är svintrött och svinbelåten med livet. Det får märkas lite väl mycket här HERRÅ. (Hoppas vi knappt ses nå mer)
 

And for the freedom of all

Kategori: Allmänt